Perser

Perserkatten är en av de äldsta kattraserna. Den kom, som namnet antyder, från Iran till Europa redan på 1600-talet. Perserkatten blev snabbt väldigt populär bland den västerländska överklassen. Det finns ett antal varianter av Perserkatt när det gäller färgen. Svart, blå, choklad, tvåfärgad och colourpoint är några av de vanligaste. Samtliga perserkatter har dock det gemensamt att de har en kraftig, närmast massiv, kroppsbyggnad. Benen är korta och knubbiga, tassarna stora och runda och svansen kort. Men det som främst kännetecknar en perserkatt är den långa pälsen, som faktiskt kräver daglig skötsel, och den trubbiga nosen.
Dessa kännetecken är resultatet av en målmedveten och långvarig avel.

De långhåriga katterna som kom till Europa från Asien väckte stor uppmärksamhet. Man bör bada sin perserkatt åtminstone en gång i månaden. Rinnande ögon till följd av det platta ansiktet är ett återkommande problem hos perser. Den blir normalt mellan 13-15 år gammal. Vikten brukar ligga runt 4,5 – 7 kilo. Perserkatten passar utmärkt som innekatt.

Den är i regel lugn till sitt temperament samtidigt som den gillar att kela och att umgås.
Man måste dock vara noga med att stimulera sin perserkatt socialt för att den ska behålla sin livlighet och sitt lekfulla sinne. Låter man den vara för sig själv blir den tystlåten, passiv och fungerar mer som en prydnadssak. I Sverige idag finns det ungefär 25 000 perserkatter. Den är i regel lite dyrare än andra katter. Perserkatten får 2-4 ungar, vilket är färre än många andra raser.

Lämna ett svar