Somali

Somalin är mycket nära besläktad med Abessinier och kallas därför ibland för långhårig Abessinier. Somalin härstammar från Abessinier med långhårsanlag och därmed kan båda hårlagen födas ur en och samma kull.

Historia
Somalin är framtagen av abessinieruppfödare i USA och godkändes Av CFA som egen ras först 1977. Långhårsanlaget hos Abessinier kan ligga dolt och därför föds Somalier endast ur kullar där båda föräldrarna bär på ett långhårsanlag. Till en början var Somalin med sitt långa hår inte önskvärd men detta ändrades sedan. I Sverige godkändes rasen, genom SVERAK, 1982.

Abessiniern är väldigt lik de katter som avbildats i Egyptiska pyramider och tempel. I Egypten värderades tamkatten högt och att döda en tamkatt kunde därför ge dödsstraff. De tama tempelkatterna med tickad päls blev ofta svepta och mumifierade som ett bevis på hur högt dessa värderades. Man tror att rasens ursprung i Europa startade då romarna under den tidigare romartiden tog med sig katter med tickad päls till England. Men det skulle dröja många år innan kattuppfödare på allvar började arbeta med att få fram katter med tickad päls. Det första abessiniern registrerades i England 1896. Under den här tiden importerades katter med tickad päls från Abessinien (nuvarande Etiopien) och man tror att dessa katter ihop med de huskatter som romarna fört med sig utgör avelsbasen för Abessiniern i Europa. Rasen importerades till Sverige först 1953. Efter andra världskriget började det födas långhåriga katter (Somali) i abessinierkullarna. Detta kunde ske då långhårsanlaget kan ligga dolt hos en Abessinier tills den paras med en annan Abessinier som även den har långhårsanlag. I en sådan kull kan både Abessinier och Somalier födas.

Utseende
Somalin är en elegant katt med ett vilddjurutseende som attraherar många kattälskare.
Rasen är en medelstor och väger vanligtvis 2,5 – 4,5 kilo. Pälsen är silkeslen, mycket tät och semilång (halvlång) med dubbel eller trippel tickning, vilket innebär att varje hårstrå har två eller flera färgband. Totalt sett är åtta färger, med grundfärgen viltfärgad, godkända för rasen:

- Vilt: är en unik färg för Abessiniern och Somalin. Bottenfärgen är aprikos och pälsen är tickad i svart och varmt rödbrun. Svansspetsen är svart liksom trampdynorna. Nosen är röd med svart kontur liksom ögats kontur.

- Sorrel: kopparröd färg, med aprikos bottenfärg, som påminner om fuxfärgen hos hästar. Tickingen i omväxlande chokladbruna och kopparfärgade band. Trampdynorna är rosa och nosen rödbrun.

- Blå: blågrå färg med beige bottenfärg. Pälsen är tickade i stålblått och beige. Trampdynorna är blågrå/gammalrosa. Nosen är rosa med blågrå konturlinje liksom ögats kontur.

- Fawn: en fawn katt har creamfärgad bottenfärg och är tickad i rosabeige och mörkt beige. Trampdynorna är intensivt rosa och nosen mörkare gammalrosa.

- Svartsilver: pälsen bär färgen svartsilver. Bottenfärgen är vit och pälsen har med svart och vit ticking. Trampdynorna är svarta och nosen tegelröd. Nosens och ögats kontur är svart.

- Sorrelsilver: pälsen ska ha en ren vit bottenfärg och pälsstråna är tickade i chokladbrunt. Trampdynorna är rosafärgade och nosen rödbrun.

- Blåsilver: pälsen har en silvervit bottenfärg med mörk stålblågrå ticking. Trampdynorna är blågrå/gammalrosa.
- Fawnsilver: pälsen ska ha rent silvervit bottenfärg och en beige ticking. Trampdynorna är starkt rosa och nosen mörkare rosa. Färgen är mycket ovanlig.

Inom färgerna svartsilver och sorrelsilver kan ruffism uppstå vilket innebär att den vita färgen har inslag av rött i olika nyanser. Detta är vanligast inom svartsilver.
Somalin har ett kilformat (hjärtformat) ansikte med en fast och välutvecklad haka och stora öron och ögon. Öronen ska sitta brett isär och vara breda vid basen, de får även gärna ha tofsar. Ögonen ska vara stora och mandelformade, i färgerna bärnstensgul, gul eller grön och omges av en kontur likt en eyeliner. ”Eyelinern” ska vara i samma färg som tickningen. Karaktäristiskt för Somalin är dess färgteckning likt bokstaven M i ansiktet. En mörkare pälsfärg sträcker sig likt ett M från yttre ögonvrån och möts vid inre ögonvrån. Från M:et löper mörka ränder över huvudet ner till nacken.

Svansen ska vara buskig och det är önskvärt att Somalin har mycket päls likt en pälskrage runt halsen och även mer pälsbehåring på bakbenen.
Rasen ska vara slank och smidig i kroppen som ska vara kort men inte kompakt. Benen är långa och slanka och bakbenen ovanligt höga i förhållande till andra rasers vilket gör att Somalina kan hoppa väldigt högt.

Karaktär
Somalin är pigg och nyfiken och vill mer än gärna vara med ”där det händer”. Matte eller husse får räkna med att ha katten med i hasorna mest hela tiden då det är en väldigt sällskaplig ras. Men Somalin är för den delen ingen krävande katt gällande lek och sällskap då de är påhittiga och bra på att aktivera sig själva. Rasen har utpräglad jaktinstinkt och älskar därför att jaga. Somalin är alert och läraktig och kan därmed snabbt lära sig att öppna dörrar och skåp eller andra användbara färdigheter. På grund av sin läraktighet tar det inte lång tid innan Somalin lärt sig att komma på kommando eller att apportera.

En del anser att Somalin är något lugnare än den korthåriga varianten Abessinier.

Hälsa
Inom rasen arbetar man med att motverka två ärftliga sjukdomar. Det är Progressiv Retinal Atrofi (PRA) och Pyruvate Kinase Deficiency (PK).

Progressiv Retinal Atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som innebär att ögats näthinna förtvinar. I ögat finns celler, kallade fotoreceptorer, som absorberar ljus och omvandlar det till nervsignaler som överförs till hjärnan. På Somalin visar sig sjukdomen PRA genom att fotoreceptorerna bryts ner och katten får då först sämre mörkersyn men sedan även sämre dagsyn för att slutligen bli blind. Sjukdomen ärvs recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna måste ha sjukdomen för att kattungarna ska bli drabbade. Det kan vara svårt för djurägaren att upptäcka att ens katt har PRA då katter är mästare på att använda alla sina sinnen till hjälp. Det vill säga att om ett sinne brister kompenseras detta genom att övriga sinnen skärps. En katt som därmed vistas i för den känd miljö behöver inte uppvisa några som helst symptom på dålig syn. För att ta reda på om ens katt ha PRA är det därför lämpligt att genomföra regelbundna ögonspeglingar hos veterinär. Man kan även med hjälp av DNA-test finna om katten är bärare av PRA eller inte.

Aby- och Somaliringen rekommenderar starkt att katter som är bärare av PRA endast paras med katter som har normal ögonstatus för att inte problemen med PRA ska öka inom rasen. Tack vare hårt arbete med att få bort rasens ögonproblem är numer PRA inget stort bekymmer inom rasen. Aby och Somaliringen har följande policy gällande PRA:
. Att avelskatter ögonspeglas utan anmärkning före första parning och därefter årligen så länge katten går i avel
. Att katter som är kända anlagsbärare inte används i avel
. Att även sällskapskatter ögonspeglas åtminstone vid ett tillfälle

Pyruvate Kinase Deficiency, PK, innebär att katten har brist på det enzym som gör att de röda blodkropparna fungerar normalt. Detta gör att blodkropparnas livslängd förkortas och därmed uppstår blodbrist (anemi) hos katten. PK-brist beror på mutation av den gen som tillverkar pyruvatkina. Sjukdomen ärvs, liksom PRA, recessivt. Katter med en normal och en muterad gen blir bärare. En normal gen räcker för att kattens blodkropparna ska fungera normalt. Däremot får katter med två muterade gener symtom på blodbrist. Idag kan man med hjälp av DNA-test finna både bärare och de katter som har tendens att utveckla blodbrist och därmed är sjukdomen möjligt att hålla under kontroll. Symptom på PK-brist är trötthet, att katten får sämre kondition och bleka slemhinnor. Dock uppträder symptomen endast periodvis och däremellan kan katten vara som vanligt. Sjukdomen kan därför vara svårt att upptäcka. De flesta katter kan dock trots sjukdomen leva ett normalt liv, katter med tidiga symptom behandlas med kortison.

Aby- och Somaliringen har utarbetat en avelspolicy där men rekommenderar att avelsdjur eller avelsdjurs föräldrar ska vara DNA-testade som PK-normala. Man uppmanar även till att inte para två katter som är bärare av PK-mutation.

Inom rasen har man även uppmärksammat patella luxation som innebär att kattens knäskål hoppar ur led. Patellaluxation kan bero på ärftlig svaghet i knäleden men kan också uppkomma efter skada. Aby- och Somaliringen rekommenderar att Somalier som används i avel undersöks för patellaluxation,.

Köpa Somali?
Somalin är en ganska ovanlig ras i Sverige och därmed inte alldeles lätt att få tag på. Om man verkligen vill ha en Somali kan man därmed räkna med att stå i kö ett tag.

En Somali kostar ca 5000-7000 i inköp. Där upptill kommer naturligtvis löpande kostnader för mat, veterinärbesök, försäkring och så vidare.

Även om rasen är duktig på att aktivera sig själv bör den inte lämnas hemma själv hela dagar utan kräver sin del av sällskap liksom alla andra djur. Rasen går utmärkt att ha som innekatt men, återigen, inget djur vill vara sysslolös hela dagen.

Somalin är känd för att vara matglad och när husse eller matte vänder ryggen till matbordet kan man räkna med att den smidiga katten har varit framme och tagit sig en godbit. Det är naturligtvis även en fråga om fostran men rasens intelligens gör att dess list ibland överträffar människans förstånd.

Källa: Wikipedia, ABy och Somalieringen, Absolut kattklubb

Lämna ett svar